Kapitel 4 - It's my table.

Claras perspektiv.


Harry hoppade till när jag satte mig mittemot honom. Hans blick drogs till mig i några sekunder innan han kollade ut genom fönstret igen.
- This is my table. Harry suckade.
- Do you own everything here?
- Kind of. Jag stoppade in en potatisbit i munnen. I'm the oldest here.
- You was the oldest here. Harry kollade stint ut genom fönstret.
- You doesn't count.
- And why not? Harry vände sig emot mig och gav mig en trött blick.
- You're new.
- I'm still the oldest.
Jag flinade mot honom.
- You should be nice to me Harry. Jag stirrade honom retsamt in i ögon tills han vände blicken ifrån mig.
- You're mean. Harry kollade anklagande på mig. Jag log snett mot honom.
- I don't like murders.
- So why do sit here with me?
- Because it's my table. Do you see any other places? Jag pekade ut över den fulla matsalen. Harry gav mig en mörk blick.
- What? Jag låtsades bli förvånad. I just wanted to sit here and talk to you.
- Yea right. Harrys ögon skiftade färg igen. Jag studerade honom roat.
- Do you want to know something Harry?
Han kollade nervöst på mig.
- What?
- I know why you're eyes are changing colours.
- They're not. Han gav mig en osäker blick.
- It's because you've seen death. Jag njöt av hans rädda min.
- That's just something you made up in your head. Harry fingrade osäkert på sitt halsband.
- I promise. Jag spärrade upp ögonen. Harry kollade på mig med mörk blick. Jag flinade.
-I'm not afraid of you, Harry.
- I see no reason why you should be afraid of me. Harry suckade.
- Because you're a murder.
Harry suckade.
- I'm not. Can you please leave me alone?
- I know who you are Harry. I could tell them.
- Then do it. Han nickade uppfodrande mot de andra i matsalen. Jag höjde snabbt rösten.


- If that's what you want Harry. Ett tiotal ögon vändes mot oss. Jag flinade mot Harry. Till min förvåning nickade han bara åt mig att fortsätta. Jag försökte igen.
- Right, Styles? Harrys ögon var roade när jag kände hur mina kinder långsamt färgades röda.
- Go on, tell them. Jag kollade osäkert på de andra i matsalen. Deras blickar borrade sig in i min kropp samtidigt som jag försökte komma på någonting att säga. Jag var inte beredd på att han skulle hålla med. 

- Told you. Harrys ögon glimmade. Han visste att han hade övertaget nu. Jag försökte ge honom en road min för att visa att jag inte brydde mig men han flinade bara åt mig. Långsamt reste han sig upp och började gå med sin bricka emot disken. 


- What was that? Några killar vid bordet brevid kollade frågande på mig. What were you going to say, Clara? Jag gav dom en mörk blick.
- Nothing. Jag reste mig hastigt upp och började gå emot disken. Harry flinade emot mig från dörren.


- Got you. Hans långa kropp tornade upp sig emot mig när jag kom närmare. Jag kollade upp i hans gröna ögon.
- Don't you think that you advantaged me. Jag försökte gå förbi honom.
- Why didn't you tell them? You wanted it so bad, right?
Jag försökte låta stadig på rösten.
- I like to play with you Harry.
- Oh, suck a funny game. Harry log ironiskt. threatening me with telling them other, but you never do it.
- I just want to wait. I'm not done with you. I'm going to get you to tell me about Louis.
Harrys blick ändrades till en nyans ljusare.
- I'm never going to tell you.

- If you didn't kill him, why are you afraid of telling me?


Harry ryckte till.

- Told you. You killed him, didn't you Harry?

- I didn't.

- Then tell me. 

- No. 

- Harry, stop being a chicken. 

- I don't like mean people. Hans ögon borrade sig in i mina. Jag flinade. Harrys ögon blev en nyans mörkare och hans händer skakade när han rättade till lockarna på huvudet. 

- I can see it in your eyes again Harry. I can see the dead. Are you playing the scene again in your head? Do you hear Louis voice again? Begging you to not kill him? Jag njöt av hans rädda min. Hans ögon ändrade snabbt färg och han svalde några gånger.

- Don't do that.

- Do what? Jag kollade oskyldigt på honom. 

- Don't go inside my head.

Jag kollade förvånat på honom. Hans ögon var stora och han fingrade nervöst på sitt halsband.

- So it's true then?

- I'm never going to tell you. 


Jag svalde några gånger för att få tillbaka övertaget. Jag fixerade min blick i hans samtidigt som jag gick några steg närmare honom. Jag lutade mitt ansikte emot hans.
- Wouldn't be so sure, Styles. I'll get what i want.
- Not that. Hans stirrade stint in i mina ögon.
- I guess i kind of know already. You killed him Harry.
Jag väntade inte på hans svar utan började gå nerför korridoren. Hans ögon borrade sig in i min rygg och jag kände hur ett fånigt flin växte fram i mitt ansikte. Jag hade vunnit igen.

 

Kommentarer
Postat av: Louise

Superbra!!

2013-07-20 @ 20:53:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0