morethanonedirection.blogg.se

Harrys perspektiv.

Mina lungor gjorde ont av ansträngning när jag började springa efter Clara. Hennes långa och smala kropp rörde sig fort genom den oändliga korridoren. När hon nådde trapporna slängde hon snabbt en blick bakåt innan hon dundrade ner för trappan. Jag tog trappan i två steg och nådde fram till henne precis innan dörren in till entrén. Jag famlade efter hennes hand men hon kastade sig åt sidan. Hon skulle precis börja springa igen när vi hörde en duns uppe i trappan. Hon stelnade till och kollade oroligt uppför trappan.

- Someones coming. Hon tog tag i min arm och drog mig in igenom en dörr som låg precis nedanför trappan. Hon stängde hårt dörren och lutade sig mot den för att höra om någon kom.
- Can you shut up?! Hon kollade på mig med trött blick där jag stod och flåsade.
- Oh, i'm sorry i have to interrupt you with my exist. Jag försökte le mot henne men hon gav mig bara en trött blick innan hon tryckte örat mot dörren igen.

- They're not leaving. Hon suckade och började gå runt i rummet.
- Why can't we just go out there? Jag kollade på henne med höjda ögonbryn.
- Because, we're not allowed to be here. Hon kollade roat på mig. Well, i know a way out. But i can't show you.
- Why?
- Oh, you wouldn't make it. Hon flinade.
- How could you be so sure? Min blick mörknade.
- I know you're afraid of hights Harry.
- How'd you know that?
- Directioners know everything about you.
Jag försökte dölja min chockade min.
- I'm not afraid anymore. Jag försökte svälja klumpen som tryckte på i halsen.
- I know you are Harry.
- I can just wait here until they go away. Jag pekade mot dörren.
- Oh, you can not unlock the door from the inside. Clara flinade.
- So we're stuck in here? Jag kände hur modet i mig sjönk.

- Well, you are. I know a way out. Hon började gå mot de stora fönstret.
- Can't you go out and then come and unlock the door from the outside? Jag försökte dölja den arga minen som ville komma fram. Hon flinade.
- I could. But i don't want to.

Jag gick försiktigt fram till fönstret som hon stod vid. Hon flyttade sig ifrån fönstret och jag sträckte mig ut genom fönstret för att se vad det var för väg hon menade.
- Are we going to jump or what do you mean? Jag försökte låta skämtsam men min röst darrade.
- Do you want to jump?
- Umh. No i don't think so.
- I could jump. Hon lutade sig ut genom fönstret. Jag flämtade till.
- No, you don't
- I could. If i wanted to. Hon flinade retsamt mot mig innan hon lutade sig ut ännu mer. Jag tog snabbt tag i hennes handleder och puttade in henne igen.
- Stop it.
Hon flinade.
- Do you want me to show you the way out or not?
Jag nickade sammanbitet. Jag ville inte visa att jag var rädd så jag sträckte mig ut genom fönstret efter henne.
- That's the way out. Hon pekade på en liten och smal stege några meter ifrån fönstret.
- How are we going to get there?
- Climb. Hon hävde sig ut genom fönstret och började gå på den smala stången som satt intill väggen. Hennes stora sjukhuströja fladdrade i vinden och hon log retsamt mot mig. Jag svalde några gånger innan jag sträckte ut handen och tog tag i fönsterkanten. Stången kändes liten och smal emot mina bara fötter och jag började försiktigt förflytta mig frammåt. Jag fokuserade stint blicken emot den gula husfasaden. Mina händer famlade svettigt efter någonting att hålla i och jag hörde Clara skratta några meter ifrån mig.

- Are you scared Harry?
Jag skakade sammanbitet på huvudet. Jag kastade en snabb blick till vänster och insåg att jag var framme vid stegen. Mina händer famlade efter det första trappsteget och jag suckade lättat när mina fötter stod stadigt på stegpinnen. Clara fnissade under mig.
- Go. Jag vinkade sammanbitet till henne att hon skulle börja klättra. Hon klättrade snabbt ner för stegen och stannade till vid ett öppet fönster. Hennes långa ben sträckte sig fram till fönsterkanten och hon hävde sig in i rummet. Jag sträckte mig efter fönsterkanten och tog ett stadig tag om den innan jag försiktigt flyttade över min fot till fönstret. Det svindladen när jag råkade kolla ner på den trafikerade gatan under oss. Jag kastade mig in i rummet och sjönk ihop i en hög på golvet.

Clara ställde sig framför mig och flinade. Min andhämtning var hög och jag kände hur mina händer skakade när jag försökte stryka bort lite svett som hade brytit ut i pannan.
- You passed the test Harry. Hennes ögon lekte retsamt med mina samtidigt som hon satte sig mittemot mig.
- What... What test? Jag flämtade.
- To make it out from the room. The door wasn't locked.
Jag kollade chockat på henne. Hon fortsatte.
- I just wanted to se how brave you were. No one else would have done it.
Jag kollade på henne med mörk blick innan jag reste mig på darriga ben. Hon reste sig upp och ställde sig mittemot mig. Jag puttade undan henne och började gå mot dörren.

- Oh Harry, were you afraid? Även fast jag inte såg hennes ansikte kunde jag föreställa mig hennes retsamma flin. Jag vände mig snabbt om.
- Leave me alone. Jag öppnade snabbt dörren.
- Chicken! Hon ropade efter mig och skrattade. Jag vände mig om och kollade på henne med mörka ögon.
Snabbt höjde jag mittenfingret och höll upp det framför hennes ansikte.

- I'm so scared Harry. Hon flinade. Jag gav henne en mörk blick innan jag vände mig om och började gå nerför den långa korridoren. 

- You should be nice to me Harry. I could tell the others. Hennes röst ekade i korridoren.