Kapitel 2 - Somebody.

Claras perspektiv.


De andra i rummet kollade chockat på oss.
- Yea, i got a really good style, right Clara? Harrys ögon borrade sig in i mina. Jag kunde inte låta bli att fnissa lite. De andra vände sig mot sina grupper igen och Harry lutade sig nära mig igen. Hans andräkt vad stark av mint och hans ögon fixerade fast mina. Jag kollade honom stint i ögonen.

- What should i do, to get you to not tell them? Han väste med mörka ögon. Jag lutade mig en liten bit ifrån honom.
- Tell me about Louis. 
- I said, i can't. Harrys röst darrade. 
- Tell me a secret.
Hans ögon glimmade till.
- About what?
- About One Direction.
Han suckade.
- What do you want to know?
- How many secrets could you tell me? Jag lutade mig bakåt på stolen och flinade.
- Two. Hans ögon stirrade nervöst in i mina. Jag satt tyst några minuter och låtsades tänka.


- So? Harry kollade oroligt på mig.
- Were you and Louis together? Harrys ögon skiftade färg igen. Han fixerade min blick i några sekunder innan han lutade sig närmare.
- Yes.
Jag log åt svaret. Hans ögon blev mörkare när han lutade sig närmare mig igen.
- Number two? Hans ögon såg kolsvarta ut. Jag studerade hans ögon intresserat.
- How do you do that?
- Do what? Han höjde ögonbrynen och gav mig en frågande blick.
- With you eyes. They're changing colours.
- No, they're not. Hans ögon blev en nyans mörkare.
- They are. Jag log roat.
- Well, i don't know, another secret? Han spärrade upp ögonen.
- Can't i take a wish instead?
- A wish?
- I wish something and you do it. Hans ögon blev stora och han kollade sig nervöst omkring.


Jag höjde rösten.
- Or, are you scared, sty.. Han tog snabbt handen för min mun.
- Okey, i'll do it.
- Take me out from this room. I hate this group, it's boring. Han ögon kollade oroligt bort emot Erik där han stod och hjälpte en annan grupp.
- How? Han lutade sig närmare och viskade.
- It's your problem.


Han tog snabbt tag och började dra i mig. Jag tog mig långsamt ner för den höga stolen och han började dra med sig mig mot dörren. De andra i gruppen stirrade förvånat på oss. Harrys hand var varm och svettig och han drog mig hårdhänt mot dörren. Dörren slog upp med en smäll och han drog mig mot hörnet på korridoren. 

- That was not so glamorous Harry. 

- Shut up. Han böjde ner huvudet och flämtade.
- Not so trained as before, Harry? Jag flinade åt hans höga andhämtning. Han reste sig snabbt upp och rättade till de små lockarna på huvudet.

- So, don't tell them now, okey? Harry kollade på mig med mörka ögon.
- Is that a threat? Jag kollade stint tillbaka in i hans stora ögon.
- It is.
- I told you, don't trust anyone here. Jag kunde inte låta bli att le lite åt hans rädda blick.
Han gick några steg närmare mig och lutade sitt ansikte emot mitt.
- Why don't you like me? I thought you was a fan.
- I were a fan Harry. You said it before, One Direction isn't real anymore. You destroyed it.
- I didn't.
- You killed Louis.
- I didn't.
- I don't believe you.
- You don't have to. Do you want to know something? if you had hair I would pull it.
- Oh, that's scary. Jag stirrade honom stint i ögonen. Good for you that i don't have any hair.
- Don't ever talk to me again about Louis or the band. I can make your life to a hell.
- I'm sure you can Harry. But my life is already a hell. By the way, i don't want to talk to you either, can you let me go?


Harry flyttade sig hastigt ifrån mig och lämnade korridoren fri. Jag började långsamt gå nerför korridoren.
- So we're agreed then? Harry ropade efter mig. Jag vände mig snabbt om.
- About what?
- Don't tell anyone.
- Harry Styles. Didn't i tell you, don't trust anyone here.
- But you're not anyone.
- No, i am somebody. That's worse. Jag vände mig om och började gå igen.

 

Kommentarer
Postat av: Louise

Så ofattbart bra!

2013-07-18 @ 21:37:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0