morethanonedirection.blogg.se

Harrys perspektiv.

När bilen stannade kollade jag försiktigt på den stora vita kyrkan. Det var fullt med fans utanför på gräsmattan igen. De ställde sig försiktigt upp och vinkade till oss när vi klev ur bilen. Det var en helt annan stämmning än på Liams begravning, nu var det som vanligt. Folk grät och försökte ta sig fram till oss för att ta bilder. Jag suckade. Inga öppna dörrar på denhär begravningen iallafall.

Zayns ring runt foten pep tyst och långsamt i bilen. Jag tog försiktigt Louis i handen och öppnade dörren. Skriket var öronbedövande. Jag började snabbt gå nerför raden fans och fotografer. Kamerorna blixtrade och fansen kollade förväntasfullt på mig och Louis där vi gick hand i hand. Jag försökte le lite lätt mot dom men det blev mest en grimas. Louis slängde en blick bakåt och tryckte min hand lite. Jag saktade in. Zayn gick fort med blicken i marken. Fansen skrek som galningar och fotograferna knäppte hudratals bilder medan de ropade ut sina frågor.
- Are you out of jail now, Zayn? How's life in jail? Do you miss your fans?
Zayn ökade takten ännu lite mer och jag tog honom under armen när han kom fram till oss. Snabbt började vi gå mot dörren med Zayn längst in mot staket, så långt ifrån fotograferna det gick. Niall kom några meter bakom och försökte hälsa på så många fans som möjligt. Jag log lite när jag såg honom, han ville alltid hälsa på alla vart vi än var.

Vi hade fått platser näst längst fram i kyrkan. Sophies mamma satt framför oss med vad jag förstod vad Sophies låtsaspappa. Hon vände sig försiktigt om och log mot oss. Sophies låtsaspappa kollade på mig med höjda ögonbryn. Jag försökte le mot honom men han vände sig om igen och viskade någonting till Sophies mamma. Hon nickade. Jag fixerade blicken på kistan som stod längst fram. Den var vit med guldiga detaljer på locken. Framför den stod ett foto av Sophie. Hennes blonda hår stod åt alla håll i vinden. Hennes leende var stort och hennes ögon lyste. Sophies mamma såg min blick och vände sig om och viskade till mig.
- It was the first day of your holiday. She was so happy. Hon strök mig försiktigt över handen och jag försökte fästa mig blick någonannanstanns än i hennes ögon.

När prästen började prata vände hon sig snabbt fråmmåt igen. Hon hade frågat om vi ville sjunga på begravningen och vi hade motvilligt sagt ja. Det hade varit svårt nog att sjunga utan Liam på hans begravning också var vi oroliga för att Zayn inte skulle få komma på begravningen, men när fängelset hade get honom permission i några timmar så hade vi bestämt oss för att sjunga.

- . I never met Sophie personally, but we're going to listen to her friend, Harry. After that are we going to listen a song performed by Harry, Niall, Zayn, Louis and Liam. Jag ryckte till när han nämnde Liams namn. Louis kollade förbryllat på mig och tog min försiktigt i handen.
- Together. Han reste sig och ledde upp mig på altaret brevid kistan. Jag gick försiktigt fram till mikrofonen. Hundratals ögon vändes mot mig och jag kunde inte känna igen ett enda ansikte.

- When i first met Sophie. Jag harklade mig. It was in february this year in Norway. I took her up on stage and she fainted in my arms. I couldn't stop thinking about her after that, and neither could she. So she followed her dreams and went after us. I never noticed her, but my friend Liam did. sophie was beaten by some fans and had to go to the hospital, that was when we got to know her. She was so nice to us, and she changed our lifes. She was like our little sister, always nice and kind. Even if she don't know it, but she changed everyone of us. Liam met his first live, me and Louis got together and started fighthing for what we believed in and what we wanted. Liam is not here with us today, he and Sophie were in the accident. Jag kände tårarna trycka på och jag fick svälja några gånger innan jag kunde fortsätta. I think that sometimes, life isn't made for some people. They didn't die for nothing. They're up there, watching us and will always be there for us. Sophie left a wonderful little son, and we're going to keep him save, for her. She'll always be up there watching us and the baby. 
I'm sorry for thoose people who never got to know Sophie. There's millions of people out there waiting to change someones life. You could met the person right now, today or tomorrow. We met Sophie. She was just a fan from the begining, it's so hard to think that there's milions of fans outside, wanting to do what she did. Maybe someday, we're going to met a fan again who changes our lifes. 
We'll sing this song for you Sophie, and for Liam. Because it was her favourite song, and Liam once told me that song reminded him of her.

Jag backade några steg och Niall, Zayn och Louis kom fram till mikrofonerna brevid mig. Den femte mikrofonen stod tom brevid oss.

Can we take the same road two days in the same clothes
And I know just what she’ll say if I make all this pain go
Can we stop this for a minute
You know, I can tell that your heart isn’t in it or with it
Jag kände tårarna trycka på när jag sjöng mitt solo. And I know just what she’ll say if I make all this pain go. När sången var slut hördes det några snyftningar i kyrkan. Jag tog snabbt tag i Louis hand och gick ner för trappan mot våra platser igen.

När Sophies mamma hade hållt tal så började första raden gå framåt mot kistan. Jag tog försiktigt upp den lilla asken med Liams halsband han hade lämnat ur väskan. 
- Listen. Niall pekade upp mot de stora högtalarna som satt på sidan av kyrkan.

Lean in when you laugh,
We take photographs
There’s no music on
But we dance along
Never felt like this before-ore
Are we friends or are we more?
As I’m walking towards the door
I’m not sure.

But baby if you say you want me to stay
I’ll change my mind
Cause I don’t wanna know I’m walking away
If you’ll be mine
- It's Liams song. Louis kollade på mig med tårar i ögonen.
- I know. I asked if they could play it. Jag log försiktigt mot honom. Han kramade min hand

. Den första raden hade satt sig igen och vi började gå fram mot altaret. Vi ställde oss omkring kistan.
- Here we are again. Louis försökte le men det blev mest en sorgsen grimas. Jag strök försiktigt över den vita kistan. Niall tog upp halsbandet och lade det på kistan. Det flöt ihop med guld detaljerna på kistans lock. Jag kände hur tårarna började trycka på igen.
- I'm going to miss her. Jag snyftade till. Louis tryckte försiktigt till min hand. 
- Harry, we'll miss her to. Zayn såg liten och smal ut i sin stora kavaj. Jag torkade tårarna och strök över kistan.
- Goodbye Sophie. Jag vände mig snabbt och började gå mot min plats igen. De andra följde tätt efter mig. Sophies mamma kollade på oss med tårar i ögonen när vi gick förbi henne.
- Thank you. Hon viskade tyst när vi gick förbi henne till våra platser. Jag försökte le mot henne. När begravningen var slut följde vi försiktigt strömmen mot dörren. Utanför väntade taxin som skulle ta oss till hotellet och Zayn till fängelset. Jag suckade.

- Back to normal again. Zayn försökte le.
- I guess. Louis suckade. 
- Guys.. i need to talk to you. I've decied something. Niall kollade på oss med sorgsna ögon.