morethanonedirection.blogg.se

Harrys perspektiv.

Fansen skrek när vi gick ur den stora vita bilen. Jag rättade försiktigt till min kostym en sista gång. Louis, Niall och Zayn gick ut precis bakom mig. Hela gräsmattan utanför var full med fans som satt och väntade och grät. Några var lika galna som vanligt och skrek och hoppade. Jag drog försiktigt på mig min luvtröja utanpå kostymen och började gå mot ingången. Några paparazzis kom snabbt fram.

- Harry? How are you feeling? Are you sad about Joe to? Are you going to sing?
Jag suckade och försökte gå så fort jag kunde. Min fot var fortfarande gipsad.
- Oh, boys. Liams mamma kom fram och kramade oss hårt. Hennes klänning satt slappt över hennes tunna kropp och ögonen var röda av alla tårar. Jag kramade henne försiktigt.

- I.. It's time. Hon pekade in mot kyrkan. Vi var dom ända kvar utomhus. Niall tog henne försiktigt i armen och vi började gå uppför trappan. Jag vände mig om längst upp på trappan. Det var tyst. Hundratals fans satt utanför kyrkan och var tysta. Jag lät dörren stå öppen in till kyrkan.
Vi hade fått platser längst fram i kyrkan tillsamans med Liams mamma. Jag grimserade av smärta när Niall hjälpte mig att sätta mig ner. Mitt gips om foten stramade runt fotleden.

Liam hade fått en svart kista med röda detaljer. Precis som han hade önskat. Runtomkring kistan låg hundratals blommor och medelanden. Jag kollade mig försiktigt omkring i kyrkan. Den var helt fullsatt. Jag kände igen några släktingar till Liam som satt på raden bakom. Längst bak i kyrkan stod några killar jag kände igen från Liams hemstad. Liam hade aldrig kallat dom för några kompisar utan mer klasskompisar. De såg bortkommna ut i sina kostymer och stylade hår. Jag vände mig framåt igen.

- A friend, a son, a cousin, a bandmate and a big insperation have left us. Prästen ställde sig brevid Liams kista. Liam was a big insperation for everyone, he had a tuff time in his life when he was younger but he did it. Liam was or will always be a big name in this world of music. I know he'll always be with you on your tour, and he'll always be there to help you if you need someone to talk to. You can't see him, you need to feel him. Because he'll be everywhere with you. When i talked to Liam he told me he didn't wanted to die, because he never wanted to leave this world. He was so happy to be on this tour, with you. Han pekade på oss. His bestfriends. He was so happy to meet all the fans all over the world and he also told me he had his first big love. He told me he hoped that she'll be up there with him.
Jag kollade försiktigt ner i knäet. Frågan jag aldrig vågade fråga Liam. Om Sophie.

- We're going to listen to Liams best friends now. Prästen sträckte ut sin hand mot oss. Niall tog försiktigt tag i min arm och hjälpte mig uppför de få trappstegen som ledde upp på altaret. Jag gick försiktigt fram till mikrofonen. Vi hade skrivit ett gemensamt tal som jag skulle läsa upp. Jag harklade mig.

- Liam was a wonderful friend. One of thoose you never think you'll meet, but the suddenly you just find him or her. Liam was always there for us, he always tried to make us happy, even in the end. He had a lot of fans and i know they're outside trying to be a part of this funeral. One of the last things Liam said to us was that he loved all the fans, that's why the door is open. I think he wanted everyone to be a part of his funeral. Jag snyftade till. Liam was a really brave singer, he always wanted to improvise on our conserts and do something fun. Everytime we were down and sad he was there for us. He was like a little dad, he took care of us. Mina tårar rann okontrollerat. Jag kollade hjälplöst på de andra killarna. Louis gick fram till mikrofonen brevid.

- We hope that you hear this Liam. Because you always wanted us to do what's right, and we're going to do that Liam. Because you made us believe in ourselfs. We want to make you proud, through all the conserts. You'll always be a part of this band, it's like you never really left. It's like you're standing here right beside us, and that's how it'll feel forever. We'll never forget you Liam. We're going to keep our promises, we'll never leave you. I hope you up there watching us. I know that you'll rock this heaven. 
- We want to perform a new song. A song Liam wrote. It's called over again.

Niall och Zayn gick fram till mikrofonerna brevid oss. Vi sjöng utan musik och våra rösten klingade genom kyrkan och ut till fansen utanför. På Liams solo stämde vi allihopa in och sjöng tillsamans. Jag kunde nästan höra Liams ljusa röst sjunga med oss. Jag kollade försiktigt på de andra killarna. De grät allihopa. När vi avslutade låten blev det tyst i kyrkan. Några snyftningar hördes och flera hundra rödgråtna ögon kollade på oss. Några fans utanför började applådera och de i kyrkan stämde försiktigt in i applåderna. Fasen skrek utanför.

- Can you hear that Liam? Jag snyftade. They're screaming for you. Louis tog försiktigt tag i min arm och hjälpte mig ner för trappan. Niall och Zayn gick tätt efter oss.

Prästen började prata igen. han pratade om Liams familj och bilder på Liam som barn visades på en skärm i bakgrunden. Jag studerade bilderna med tårar i ögonen. Liam som bebis med ett stort leende på läpparna. Hans röst ekade i mitt huvud. Han hade velat att jag och Louis skulle ta barnet. Jag strök försiktigt Louis hand. Jag visste att Louis ville. Jag ville göra Liam stolt.

Jag avbröts av att alla ställde sig upp. Louis tog tag i min arm och hjälpte mig upp. Zayn plockade försiktigt fram sin väska med Liams mikrofon i. Vi gick på rad tätt efter Liams mamma fram till kistan. Liams mamma grät och strök försiktigt över kistan. Hon lade en bukett med röda blommor på kistan. Jag strök henne försiktigt över armen när hon gick förbi tillbaka till sin plats.

Vi ställde oss tillsamans runt kistan. Våra tårar droppade ner på den svarta kistan. Louis strök försiktigt över kistan. Vi lade försiktigt Liams mikrofon på kistlocket. Hans mikrofon som han alltid hade använt, för han trodde att de gav honom tur. Det stod "Liam Payne" inristat med röd text på den svarta mikrofonen. Våra färger.

Louis gick hastigt fram till mikrofonen som vi hade sjungt i tidigare. Han tog den försiktigt från ställningen och gick försiktigt tillbaka till oss. 
- Can you hear them Liam? The fans, can you hear them? They're screaming for you. Jag hörde hur fansen började skrika utanför. Men det var inget hysteriskt skrik, det var känslosamma skrik. Jag kände hur mina tårar började rinna okontrollerat.
- You've done an amazing show. The whole world is impressed by your show Liam. We are so proud of you. Louis grät. You rocked to world, Liam. Han gick sakta och satte tillbaka mikrofonen. Fansen utanför skrek.
Vi gick långsamt ner för trappan till våra platser igen. Musik spelades i kyrkan och jag kände hur jag rös. Jag önskade att Liam såg dethär.

När alla i kyrkan hade fått säga hejdå till Liam började vi sakta gå mot dörren igen. Vi kom ut sist av alla. Det var tyst utanför. Fansens blickar kollade försiktigt på oss. Vi stod på trappan och kollade ut över de hundratals fansen som satt på gräsmattan. Några längst bak ställde sig upp och höll upp sina händer och formade ett hjärta. Efter några minuter höll alla upp sina händer formade som hjärtan. Jag hörde hur Zayn började gråta hysteriskt brevid mig. Jag kollade ut över det stora havet av fans. Jag höjde försiktigt mina händer och formade dom till ett hjärta. Louis kollade på mig och gjorde likadant. Niall och Zayn ställde sig brevid oss och höll upp sina händer. Många av fansen snyftade och några grät hysteriskt.

- For Liam. Jag sänkte försiktigt händerna och fansen gjorde likadant. Hundratals röda ögon kollade mot oss där vi stod på trappan. Mina tårar droppade ner på kostymen och färgade små mörka fläckar på det svarta tyget. Jag tog försiktigt Louis hand och började gå nerför trappan mot bilen. Fansen stod tysta och studerade oss med röda ögon.