morethanonedirection.blogg.se

Harrys perspektiv.

- Where.. Where did you get that? Niall stirrade på pistolen som jag nu höll i min hand. Den var liten och svart. Jag lät den vila i min hand, rädd för att råka trycka av den.
- Just a friend. Zayn tog hastigt pistolen ifrån mig och lindade in den ordentligt i filten igen innan han försiktigt lade ner den i väskan igen.
- So.. You thought about killing Joe, didn't you? Jag kollade honom stint i ögonen. 
- Yes. Zayn suckade. I'm sorry guys, but i thought it was the only way out, or maybe it is, but we need to try this first, okey? Just scare him. Maybe we don' t even have to use it, okey?
- But Joe's not here yet. They told me he'll be here early this morning. Jag kollade besvärat på Liam. Skulle han klara sig tills dess?
- Then we'll just have to wait. Liam tog tappert.
- We don't have to do this now. We can wait. Jag kollade nervöst på Louis. Han nickade.
- Yes. The most important thing right now is you Liam.
- Han skakade på huvudet.
- It's not! I just want to see you boys happy. Before i die.
- You're not going to die Liam. Jag klappade honom försiktigt på handen.
- Yes i am. 
- No you're not. Han suckade. 
- Please just do it, okey? When Joe comes back. I want live when you, Harry and Louis will come out with your relationship. I want to see you happy. Just one last time. Do it for me.
Jag kollade besvärat på de andra killarna.
- We'll do Liam. For you. Jag såg hur han försökte le men hans läppar orkade inte.
- I.. I'm tired. I just want to sleep.
- You can sleep Liam. We'll sleep here with you tonight. Niall klappade Liam på handen. Liam lade försiktigt ner sitt huvud och efter ett tag blev hans andhämtning långsam.

- I'll just go and check on Sophie. Jag stängde långsamt dörren efter mig för att inte väcka Liam. Det var mörkt ute i korridoren, jag slängde en snabb blick på klockan. 12 på natten, inte så konstigt att ingen var där. Jag guidade mig snabbt fram i mörkret till Sophies rum. Jag öppnade snabbt dörren och slank in innan någon hann se mig. 
Maskinerna som visade att hon fortfarande levde pep långsamt. En liten lampa var tänd i fönstret och gardinerna blåste lätt från det öppna fönstret. Jag gick långsamt fram till sängen där hon låg. 
Jag strök henne försiktigt över håret. Hennes hår som nu var kort och ojämt. Innan hade det varit så fint, långt och blont med lite lockar. Stora blåmärken tornade upp sig i pannan och slangarna som ledde in i hennes näsa var fast tejpade på hennes axlar. 
- Umh.. I just wanted to say that i'm sorry. For everything. I don't know what Liam told you but i never wanted to hurt you. I hope you understand that. I'm just.. I'm so sorry Sophie. Jag kunde inte hålla inne gråten som låg och tryckte innanför mina ögon. Can you even hear me? Jag puttade förtvivlat på sängen. Jag visste att hon inte kunde göra någonting.
- Please.. I just want to say i'm sorry. You trusted me and i lied. I.. I never wanted to hurt you, but i did. 
Jag ryckte till av att dörren slogs upp. En doktor kom in med en vagn.
- Hello? Hon kollade frågande på mig. 
- I.. I just wanted to talk to Sophie.
- It's okey. I'm going to give her some medicine now. Hon log snällt mot mig medan hon kopplade in slangarna i en apparat. Jag försökte hålla blicken borta från Sophies bleka kropp när hon fixade med slangarna på Sophies kropp.
- She was your girlfriend, right? 
Jag nickade som svar. Jag orkade inte förklara hela historien.. Hon log mot mig.

- She's beautiful. Jag nickade igen. Hon startade maskinen som började pumpa. Jag förstod att de pumpade in näring till henne.

- Is it for the baby to? Jag kollade frågande på henne. 

- Yes, it is. Hon log.
- I'm done. You should really go and get some sleep, there's a day tomorrow to. Hon klappade mig lätt på axeln.
- Yea. Bye. Jag gick snabbt ut ur Sophies rum och tillbaka till Liams rum.

- Harry. We're just about to make the beds. Niall vinkade åt mig att hjälpa till där han stod och försökte fälla upp en tältsäng. Jag log snett mot honom, han hade aldrig varit bra på att bygga. Vi ställde upp alla våra sängar brevid Liam. Jag och Louis låg på hans vänstra sida och Zayn och Niall låg på andra sidan. 
- I hope i'll see you tomorrow guys. Liam försökte le mot oss.
- You will. We're not letting you go yet. Jag försökte le så stort jag kunde. Jag var själv osäker på hur han skulle klara natten.
- Goodnight. Niall släckte lampan in taket. Jag flyttade mig lite närmare Louis. Han lade sina armar om mig och jag rullade ihop mig till en litet boll. Louis starka armar omkring mig fick mig att känna mig trygg.
- I love you. Jag viskade mot hans hals. Men han hade redan somnat.

Jag vaknade av ett tjut i rummet. Jag kollade mig förvånat omkring. Det var mörkt ute. Min blick fastnade på klockan som hände på väggen. 02.45. 
Louis satte sig snabbt upp brevid mig.
-What's going on Harry? ha kollade sig omkring i rummet. Det lilla pipet hade övergått till många små pip. Min blick fastnade på apparaten som satt brevid Liam.
- Louis, i think it's Liam.. Vi avbröts av att dörren slogs upp. Några doktorer kom in. De kollade chockat på oss.
- You'll need to move the beds! Jag kastade mig upp och drog bort min och Louis säng. Niall och Zayn gjorde samma sak på andra sidan. Doktorerna var snabbt framme hos Liam och började ta blodprov.
- We'll need to take him for a operation. Doktorerna började lyfta över Liam till en annan bår.
- Is he going to be alright? Jag kollade oroligt på en doktor. Han suckade.
- I still don't know Harry. Han kollade besvärat på mig.

- Boys.. Liam kollade på oss med trötta ögon. Remember what i said. Do it. Doktorn tog tag i sängen med hjul och började köra iväg Liam. Han vände försiktigt huvudet mot oss och kollade på oss.Hans ögon var röda och blicken frånvarande. Jag nickade.
- Promise.

När doktorerna och Liam försvann runt hörnet vände jag mig snabbt mot Louis, Niall och Zayn.
- We have to do it. Before it's too late.
- Are you sure? Niall kollade oroligt på mig.
- Yea. Why not?
- I just think we should wait.. If Liam gets bad again we should be here. Not out there fighting with Joe. Zayn kollade bestämt på mig. If Liam gets better, maybe we can do it then. Because do you really think we could be a band without Liam? And if we're not a band, we'll not need a mangager.
Jag kollade chockat på honom.
- How could you say that Zayn? Don't you think Liam will get better? 
- I hope he'll be better Harry. But i'm not sure.
- But you always told me to Believe, right? So i'm going to do this, alone. Because i belive in Liam, i believe in miracles. I have to do this, for Liam. And for Sophie. It's Liams last wish. What if he don't make it and we never did this for him? What if he'll get better and can go back to this life without Joe? Don't you think that is his dream? 
- For Sophie? What are you going to do for Sophie?  She's just laying there, and still belives you're in love with her. Zayn kollade stint på mig. Jag kollade bara trött på honom.

- I'm going to do this. Because this is what i believe in. I'm going to fix Joe, for Liam. Because he believes in me. He believes in us. Are you really going to let him down? And yea, i've let Sophie down. But should i just give up for that? Don't you think she wants me to fight? Just like she did.

- Harry, We really should wait. Just to see if the opreation is going well. It's just some days Harry, Please.
Jag började gå mot dörren. 
- No, i'm going to do this now. If you don't want to go with me, i go by myself. 
Jag vände mig om en sista gång. Louis, Niall och Zayn kollade förtvivlat på mig. Jag slängde en sista blick på Louis. Han såg orolig ut. Jag suckade.
- I'll make this, okey? For Liam. 
Jag stängde snabbt dörren efter mig och började springa nerför den mörka korridoren. När jag kom till trappan vände jag mig om en sista gång. Det var ingen som följde efter.