morethanonedirection.blogg.se

Sophies perspektiv.

Nästa dag vaknade jag liggandes i Harrys famn.
Jag hade somnat direkt igår och inte märkt att han hade vänt sig tillbaka mot mig. Eller så kanske han hade gjort det i sömnen.
Jag låg några minuter och bara kollade på hans ansikte. Hans fina stora ögon och hans fina mörka lockar. Jag strök över hans hår och flyttade mig lite närmare honom.

Jag hade redan börjat planera våran framtid. Lite tidigt nu kanske men jag visste att det skulle bli vi två länge. Jag visste att det skulle bli svårt, alla tjejer som dejtar killarna får alltid väldigt mycket hat. Men bara jag hade Harry vid min sida så..
Jag ryckte till när han började röra på sig.
- Louis.. Han kramade mig hårdare. Jag puttade till honom lite lätt.
-Harry?
Han kollade förvånat på mig när han slog upp ögonen. 
- Goodmorning. Han kravlade ur sängen och gick in i badrummet. Jag hörde hur duschen slogs på. Jag gick upp ur sängen och började klä på mig kläderna från igår. Jag hade bara haft på mig mjukisbyxor och ett linne när allt hände på hotellet, så det var det enda jag hade med mig. Jag hann sminka mig och sätta upp håret innan Harry kom ut med handuken runt höfterna. Hans kropp såg blek och sårbar ut jämfört med den svarta handduken. Snabbt rotade han fram en tröja och ett par byxor i byrån och började klä på sig.
Jag vände mig snabbt bort och rodnade. Harry skrattade.
Vi gick tillsamans till frukosten där Liam, Zayn och Niall satt. Joe stod i ett hörn och tog ögonkontakt med Harry. Harry nickade och Joe gjorde tummen upp. Jag kollade frågande på Harry.
- Don't worry. Han kollade sorgset på mig.
- We're going to the gym today. You'll follow, right? Zayn kollade frågande på Harry som kollade på mig.
- Wanna go to the gym? Jag nickade. Harry log lättat.
När vi hade ätit våran frukost tog Joe med oss till baksidan av hotellet där Niall hade sin bil. Harry kollade frågande på oss.
- So, if wer're six people and the car only takes five.. 
- Harry. Louis not here. Niall kollade besvärat på honom. Harry ryckte till och kollade bort med tårar i ögonen. 
Det tog bara några minuter att ta sig till gymmet. Utanför satt några paparazzis och väntade på oss.

Harrys perspektiv.
Utanför gymmet satt några paprazzis och väntade. Jag tänkte på vad Joe hade sagt och mötte Nialls blick i backspegeln. Han nickade och han och de andra gick ur bilen före oss och in på gymmet. När jag kom ur bilen reste sig paparazzirna sig fort. Jag tog Sophies hand och gick förbi dom upp på trappan.
- Harry, is that your girlfriend?! When did you meet?!
Jag tog ett litet hårdare tag om Sophies hand.
För Louis. tänkte jag innan jag vände henne mot mig.
- Kiss me. Jag tryckte mina läppar mot hennes. Hon besvarade förvånat kyssen och jag hörde massa klick från kamerorna nedanför. Jag slöt ögonen och låtsades att det var Louis.
Efter ett tag drog jag mig undan och tog med henne in på gymmet. Innanför dörren släppte jag hennes hand för att gå till omklädningsrummet. Hon väntade på mig utanför och flög upp när jag kom ut. Hon lade sig hand i min men jag drog bort den direkt.
Mitt hjärta sjönk när jag kollade på hennes besvikna min så jag tog hennes hand trots att jag inte ville.
Jag spenderade dagen med att försöka lära henne hur man tränade på ett gym. Hon hade aldrig varit på ett gym innan. När vi stod vid cykeln och vi skrattade åt hur hennes fötter trasslade in sig i tramporna, kom Joe in. När han såg oss stå så nära log han uppfodrande mot mig och pekade mot fönstret där några paparazzis stod och klickade bilder för allt de var värda.
Mitt skratt fastnade i halsen. Jag gick in i omklädningsrummet igen. Liam kom springande efter mig.
- What's wrong Harry? 
- I wanna see Louis. Can you take sophie to the hotel and be with her for some hours?
Han kollade tveksamt på mig.
- Do you love her?
- No. can you do it?
Han nickade och försvann ut i gymmet igen för att leta reda på Sophie. 
Jag skyndade mig med att byta om och sedan tog jag en taxi till sjukhuset.
I Louis rum var allt som vanligt. Som alla andra gånger jag har varit där.
Jag torkade av mina svettiga händer innan jag kröp ner brevid Louis i hans säng. Jag sa inget på en lång stund utan bara låg där. När jag kände hur min andning började jag nynna på en låt jag skrivit till Louis för några veckor sedan

 I promised one day that I'd bring you back a star
I caught one and it burned a hole in my hand oh
Seems like these days I watch you from afar
Just trying to make you understand
I'll keep my eyes wide open 
Don't let me go
'Cause I'm tired of feeling alone

Louis perspektiv.

När jag hörde Harry börja sjunga på våran låt kände jag hur någonting ryckte till inom mig. Jag slog förvånat upp ögonen och blinkade in i de starka lamporna som lyste över mig.
Harry kollade förvånat på mig. I flera sekunder låg vi bara och kollade förvånade på varandra. Harrys mun var lite halvöppen och hans ögon stora.
Jag försökte ta min hand emot hans ansikte men den ville inte fungera.
Jag öppnade försiktigt munnen och hörde att min röst var hes.
- Harry?
Harry låg fortfarande och kollade på mig. Plötslig sprack hans ansikte upp i ett leende. Han lutade sig fram och flätade in sina händer i mitt hår.
- Louis. Han log strålande mot mig. Jag hade ingen ork att göra någonting, men jag såg honom och jag kände hans händer fläta in sig i mitt hår som om han inte ville släppa taget om mig.
- Harry.. I can hear you .. all the time. when you speak to me and..
Han lade sitt finger över mina läppar.
- Schh, it's okey. I knew you could. Han log sorgset mot mig och flyttade sig närmare mig. Han lade sitt huvud på mitt bröst och höll om mig. Efter ett tag kände jag hur hans andning blev tyngre. Han hade somnat. Efter alla sömnlösa nätter han haft ville jag inte störa honom.
Jag kände hur min kropp började falla igen..
- Harry... Harry.. I'm falling. Harry.. keep me alive. Harry. I don't want to leave you..
Det blev svart. Igen. Jag kunde inte öppna min mun.
Efter några minuter hörde jag att Harry började röra på sig brevid mig. Han satte sig förvånat upp.
- Louis? LOUIS?
Han kramade min hand snabbt innan han sprang ut från rummet igen. Han var tillbaka några minuter senare med vad jag hörde lät som min doktor.
- He woke up and then i fell asleep and then he was gone! Can you please do something, PLEASE. 
- I'm sorry Harry. I guess it was just a dream. He'll wake up later Harry, but not right now. 
Jag hörde hur doktorn gick ut från rummet.
Harry kom till sängen igen och jag kände hur han skakade när han tog min hand.
- Louis.. don't leave. Please. I need you so much, Louis. Han skrek fram mitt namn flera gånger samtidigt som han grät hysteriskt. 
Mitt hjärta gick i tusen bitar.
- Louis.. It was real right?
Jag hörde hur han gick fram och tillbaka.
Harry, it was real. I'm here. 
men han hörde mig inte.